Skogsavverkning har skett i Sverige under århundraden. Avverkningen sker i en process som består av en första gallring, en andra gallring och avslutningsvis en slutavverkning.
- Den första gallringen görs alltid när skogen är relativt ung. Här hugger man främst ner träd som är skadade eller som är olika det övriga beståndet. Under den första gallringen så särställer man även de finaste stammarna så att de får växa ifred och för att de ska växa än bättre.
- Den andra gallringen går till på samma vis som det första gallringen förutom att man här särställer de bästa träden än mera.
- Under slutavverkningen så tar man ner resten av det skogsbestånd som återstår. Beroende på markens produktionsförmåga så måste detta ske när skogen är mellan 45-100 år enligt skogsvårdslagen. Till slutavverkningen så ingår det också att ny skog ska planteras på det område som avverkats.
Innan avverkning först sker så är det alltid bra att göra en inventering av skogsbeståndet. Detta gör man för att se över om skogen är lämplig att avverka eller om annat skogsbestånd är än lämpligare.
Innan skogen börjar att avverkas så behöver man också märka upp det område som skall avverkas. Anledningen till detta är flera. Träd kan behöva sparas i viltvårdande syfte, transportvägar kan behöva märkas ut så att arbetet blir så smidigt och effektivt som möjligt. En annan viktig anledning till varför man behöver märka ut skog som ska avverkas är att inte någon annan skog än din egen faktiskt avverkas.
Skogsavverkning i Sverige
Skogsavverkning i Sverige har skett under århundraden. I Sverige så har vi även ett skogsbestånd som ökar och svensk skog växer mer än vad den skövlas och man har valt att investera i skog. Vår svenska skog är frisk och mår bra, mycket tack vara ansvarsfulla skogsägare och god insyn och kontroll från våra svenska myndigheter. Totalt avverkas ungefär 85 miljoner kubikmeter skog i Sverige varje år. Vår svenska skogsvårdslag är ytterligare en anledning till att skogen mår bra.
Lagen reglerar exempelvis hur skogen ska skötas både produktions- och miljömässigt. I lagen står bland annat att man är skyldig att återplantera skog efter avverkning, vilket tryggar tillväxt och återväxt. Redan 1903 så tillkom den första moderna skogsvårdslagen i Sverige. Sedan 1950 till dags datum har det svenska virkesförrådet ökat med 200 %, från 1 miljard kubikmeter till 3 miljarder kubikmeter.
Skogsägare i Sverige behöver även ha kännedom om ekonomi och vilka skatteregler som gäller för den skog som man äger. Här kan du som skogsägare även ha god hjälp av den s.k Skogsbruksplanen. Detta är ett riktigt bra hjälpmedel för dig som skogsägare när det gäller den ekonomiska planeringen. Skogsbruksplanen visar vilka möjligheter till inkomster du har genom gallring eller slutavverkning. Skogsbruksplanen hjälper dig även med att se över vilka skogsåtgärder som innebär utgifter under de kommande åren.
Olovlig skogsavverkning
Olovlig skogsavverkning kan ske på flera olika sätt. Det är den svenska skogsvårdslagen som bestämmer vad som är tillåtet och vad som strider mot lagen. Skogshyggen får exempelvis inte tas upp om skogen fortfarande är i god tillväxt. Föryngring av skogen som är större än 0,5 hektar måste anmälas till Skogsstyrelsen minst 6 veckor i förväg. Här finns även särskilda bestämmelser som gäller för avverkning av ädellövskog. Till ädellövskog räknas alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn. Där skogsmarken inte har lika god tillväxt så krävs även först tillstånd för att få slutavverka. Avverkas denna mark ändå utan tillstånd så sker olovlig skogsavverkning. Som skogsägare så får man heller inte avverka skog som inte är ens egen. Detta gör det än viktigare att märka upp skogen så att det klart och tydligt vilken skog som tillhör vem.